Fler upplever att de kan påverka politiken

Under 2019 såg fler göteborgare ljust på sina möjligheter att påverka politiska beslut i staden än året före. Nöjdheten med demokratin och tilliten till andra människor är stabil över åren. I övrigt går det att se såväl positiva som negativa trender jämfört med tidigare år.

SOM-institutets rapport ”Demokrati och delaktighet i Göteborg” ger en bild av vad göteborgarna tycker om demokratin, sina egna möjligheter att påverka och om trygghet och tillit i bostadsområdet. För fjärde året i rad har förvaltningen för konsument- och medborgarservice beställt rapporten.

Upplevelsen att kunna påverka politiska beslut är på uppgång

I årets undersökning syns en ökning i hur göteborgarna ser på sina möjligheter att påverka politiska beslut i Göteborgs Stad. 20 procent anser att möjligheterna är ganska eller mycket goda. Det är en stadig ökning från startåret 2016, då siffran var 14 procent.

– Det är glädjande att fler göteborgare känner att de kan påverka politiska beslut, speciellt i dessa coronatider när färre kanske känner sig delaktiga. De senaste åren har staden arbetat med demokratiinsatser av olika slag. Göteborgsförslaget kom 2017 och är ett gott exempel på hur invånare kan vara delaktiga och påverka stadens utveckling. Samtidigt måste vi komma ihåg att det är stor skillnad mellan olika stadsdelar, säger Stefan Lydén, demokratiutvecklare på förvaltningen för konsument- och medborgarservice.

Nöjdheten med demokratin

I undersökningen ställs också frågor om hur nöjda göteborgarna är med hur demokratin fungerar. Nöjdheten med demokratin i Göteborg är högst i Örgryte-Härlanda, där 64 procent är mycket eller ganska nöjda. Lägst är siffran i Majorna-Linné med 49 procent.

– När det gäller att vara nöjd med demokratin i den egna stadsdelen, toppar Askim-Frölunda-Högsbo och Örgryte-Härlanda. Mest nöjd är man i yngre åldrar.

Förtroendet för stadens verksamheter relativt stabilt över åren

Förtroendet för hur staden sköter sina verksamheter är generellt sett stabilt. Dock varierar det mycket över staden. Förtroendet har utvecklats i starkt positiv riktning i stadsdelarna Angered och Västra Hisingen medan det har försvagats för boende i Centrum och Majorna-Linné.

– Vi kan ana ett avstånd mellan unga och äldre och det är oroande. De yngres förtroende har utvecklats positivt medan de äldres förtroende går åt motsatt håll, vilket betyder att vi börjar se en liten klyfta. Detta är något som vi behöver titta närmare på, säger Stefan Lydén.

Sociala frågor allt viktigare

När människor ges möjlighet att beskriva viktiga samhällsfrågor handlar det om sociala frågor och trygghet. Frågan om infrastruktur har legat högt under en serie år men har nu dalat betydligt.

I undersökningen ställs frågor om samhörighet mellan boende i olika bostadsområden. Tilliten till människor i allmänhet är högst i Södra skärgården och lägst i Biskopsgården.

Kvinnor känner större otrygghet än män

Av rädsla för att drabbas för brott undviker kvinnor, i större utsträckning än män, att röra sig ute på kvällarna. Kvinnor upplever generellt större otrygghet i sina bostadsområden än vad män gör. Boende i resurssvaga områden upplever större otrygghet än boende i resursstarka områden.

Viktigt att kunna jämföra över flera år

Att ha jämförelsedata från fyra sammanhängande år, ser Stefan Lydén som något mycket positivt.

– Förvaltningen för konsument- och medborgarservice har nyligen fått ett löpande, proaktivt uppdrag av kommunfullmäktige att kartlägga och återrapportera gällande demokrati och inflytande. För att kunna leverera på det uppdraget på ett bra sätt, är det viktigt att ha ett stabilt faktaunderlag. Det får vi genom SOM-undersökningen, säger Stefan Lydén.

Resultatet av SOM-undersökningen kommer att presenteras på en demokratikonferens som Göteborgs Stad, konsument- och medborgarservice, planerar för tjänstepersoner och politiker i november 2020.

Kontakt: Stefan Lydén, utvecklingsledare demokrati, förvaltningen för konsument- och medborgarservice. 
stefan.lyden@kom.goteborg.se.
031-365 09 38