Nu går arbetet i medborgarrådet mot sitt slut. Lördagen den 1 juni hålls den sista träffen och det blir dags för medlemmarna att lämna över sina rekommendationer till politikerna. Karin Pleijel, ordförande i miljö- och klimatnämnden, är en av de politiker som kommer att vara där. Frågan som rådet jobbat med har varit Hur kan göteborgarna bli mer delaktiga i stadens miljö- och klimatarbete?
Vid Stora Holm har stadsfastighetsförvaltningen byggt en återbruksplats. Där ska material och utrustning som kan användas i nya bygg- eller renoveringsprojekt samlas i väntan på återanvändning. Tidigare har man kunnat återbruka det som behövs direkt i andra projekt. Men det har inte funnits utrymme att lagerhålla material. Återbruksplatsen möjliggör att arbetet med återbruk kan skalas upp.
Under våren 2024 genomför Göteborgs Stad ett så kallat medborgarråd. 7 000 göteborgare bjuds in, och förhoppningen är att hitta 30 personer som vill vara med och bidra med tankar och förslag på hur staden kan engagera och involvera invånarna i att ställa om samhället för miljön och klimatet.
Sluta arbeta i stuprör, och mer pengar till långsiktiga investeringar för klimatomställningen. Det är några av rekommendationerna från de oberoende experterna i Göteborgs klimatråd, som nu har kommit med sin första rapport till Göteborgs Stad. Kommunen har små utsikter att nå sina klimatmål till år 2030, konstaterar de.
För första gången kartlägger nu Göteborgs Stad hur de offentliga inköpen påverkar klimatet. Under 2020 köpte Göteborgs Stad in varor och tjänster för totalt 26 miljarder kronor. Det genererade 427 000 ton koldioxidekvivalenter eller 0,7 ton per invånare. Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för utsläpp av växthusgaser.
Göteborg blir en av Europas 100 klimatneutrala och smarta städer som ska vara föregångare och visa vägen för omställningen i Europa. Konkurrensen med över 360 andra städer var tuff.