När krisen kommer går det bra att dricka ett år gammalt krisvatten

Vad är det som har stått i rumstemperatur i ett år, luktar dy och är fullt drickbart? Jo, det är ett lagrat krisvatten som Kretslopp och vatten har låtit det egna dricksvattenlaboratoriet och den erfarna sommelieren Emma Ziemann testa. Under Beredskapsveckan vill Kretslopp och vatten visa att det inte behöver vara svårt att ordna med sitt krisvatten och delar ut klistermärken med tips.

- Det doftar lite dyigt, som nere vid älven. Intrycket av vattnet är lite murrigt, men det går att dricka, säger Emma Ziemann om krisvattnet som stått mörkt i rumstemperatur i ett år.

Emma Ziemann är en prisbelönt sommelier som nu förbereder sig att företräda Sverige i Sommelier-VM 2026.

Tillgång till en veckas krisvatten

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar alla hushåll att ha tillgång till krisvatten som räcker för några dagar och att man har en plan för att ordna vatten i en vecka. För att ha krisvatten till dryck, matlagning och hygien räknar MSB med att en person behöver tre till fem liter vatten per dygn. Till det kommer att husdjur behöver vatten.

Krisvattnet ska, enligt MSB, stå mörkt och svalt eller förvaras i frysen. På frågan hur ofta krisvattnet ska bytas ut ger MSB svaret “en eller ett par gånger per år”.

- Vi ville därför testa om det var möjligt att dricka ett krisvatten som stått mörkt men i rumstemperatur i ett år och ett krisvatten som legat i frysen i ett år, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion.

Krisvattnen som testades var kommunalt kranvatten som hällts på PET-flaskor. Flaskorna hade först sköljts ur med en skvätt kranvatten.

Laboratoriet letade efter mikroorganismer och olika bakterier såsom E.coli och legionella.

Båda krisvattnen var möjliga att dricka

- Analyserna visar inga tecken på att vattnet skulle vara dåligt att dricka, men det krisvatten som varit fryst innehåller klart färre odlingsbara mikroorganismer och långsamväxande bakterier. Det finns inga spår av vare sig E.coli eller legionella i något av de två krisvattnen, säger Anette Hansen, laboratrieingenjör på Kretslopp och vatten.

Emma Ziemanns tränade smaklökar bedömer att båda krisvattnen är fullt drickbara, men att det som förvarats i frysen har betydligt bättre smak och ger en bättre upplevelse i munnen.

- Det frysta vattnet har en högre fräschör än det som stått i rumstemperatur. Vattnet som stått i rumstemperatur har en lite fadd ton, medan krisvattnet som varit fryst får saliven att rinna till. Hade jag fått välja hade jag tagit det frysta vattnet, säger Emma Ziemann.

- Detta visar att man kan vänta upp till ett år med att byta ut sitt krisvatten, men att kvalitet och smak blir bättre ju kallare vattnet står. Innan man använder sitt krisvatten kan man alltid titta, lukta och smaka på det, och koka vattnet om man känner sig osäker, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Klistermärken med tips

Kretslopp och vatten har tagit fram ett klistermärke med tips på hur man ordnar sitt krisvatten. Dessa klistermärken går att sätta på dunkar och PET-flaskor och på klistermärkena går det att skriva när man har fyllt på krisvattnet. Under Beredskapsveckan, som är under vecka 39, finns klistermärken att hämta på bibliotek och medborgarkontor i Göteborg. Under onsdagen 24 september finns Kretslopp och vatten i Nordstan och delar ut klistermärken och talar om krisvatten.

Tips för ett bättre och godare krisvatten

Emma Ziemann, sommelier

• Kyl vattnet innan du dricker det.
• Dekantera, alltså häll upp vattnet i en tillbringare så att det kommer luft i vattnet.
• Frys vattnet om du har möjlighet.
• Smaka och lukta på ditt dricksvatten. Då kan du lättare avgöra lukt och smak på ett vatten som lagrats.

Anette Hansen, laboratorieingenjör

• Spola ur kranen till dess vattnet har en jämn och sval temperatur.
• Häll upp vattnet i rena och täta behållare.
• Använd ett dricksvatten av hög kvalitet, gärna ett kommunalt dricksvatten, som noga har kontrollerats redan innan det når din kran.
• Ta gärna bort silen på kranen när du tappar upp vattnet, eller koka silen då och då. Det minskar risken för att mikroorganismer kan överföras till ditt krisvatten.
• Förvara vattnet mörkt, helst svalt eller i frysen.
• Titta, lukta och smaka på vattnet innan du dricker
• Virus, bakterier och parasiter dör av kokning. Om du är osäker på om vattnet går att dricka, koka det med stora bubblor i några minuter.

Därför ska du ha krisvatten hemma

I Göteborg har vi varje år många mindre vattenläckor. I de allra flesta fallen är det få människor som blir utan dricksvatten under kortare tid. Kommunen kan ställa ut tankar med nödvatten, men vid ett större och mer långvarigt avbrott i dricksvattenleveransen går det inte att få fram nödvatten till alla. Därför bör alla göteborgare ha krisvatten hemma som en del av sin hemberedskap.

Bakgrundsfakta

Resultat av laboratorieanalysen av krisvatten som lagrats i ett år.

* Gränsvärdet för godkänt dricksvatten från egen brunn är 1 000.

Odlingsbara mikroorganismer
Samlingsnamn för bakterier och mikrosvampar som kan växa till sig i vatten som en slajmig hinna, en så kallad biofilm, på insidan av flaskan om vattnet har lagrats en längre period. Om man har ett normalt fungerande immunförsvar gör inte dessa mikroorganismer oss sjuka. De finns naturligt i vår omgivning

Långsamväxande bakterier
En grupp av bakterier som växer mycket långsamt och som kan skapa en slajmig hinna. Analysen görs främst för att se om det finns påväxt av bakterier i dricksvattenledningar. Dessa bakterier räknas inte som sjukdomsframkallande.

Koliforma bakterier
Bakterier som finns naturligt i vår omgivning, exempelvis i jorden.

Escherichia coli (E.coli)
Bakterier som kommer från avföring från människor och djur och som når vattnet via exempelvis avloppsvatten eller naturgödsel. De flesta E.colibakterierna är harmlösa tarmbakterier. E.coli i vattnet är ett tecken på en ökad risk för vattenburen smitta.

Legionella pneumophila
Legionellabakterier finns naturligt i jord, sjöar och vattendrag. Bakterierna kan växa till sig i vattenledningar och anläggningar, där vattnet blir stillastående, och bilda en slajmig hinna. Det är inte farligt att dricka vattnet, men det kan leda till legionärssjuka om legionellabakterier når lungorna genom vattenånga som man andas in.

Varför gjorde inte labbet fler tester på vattnet?
Krisvattnet vi testade var kommunalt dricksvatten från Göteborg. Det innebär att Kretslopp och vattens laboratorium har testat både råvattnet och dricksvattens kvalitet innan det hamnade i PET-flaskorna. Om det exempelvis inte fanns metaller eller mikroplaster i dricksvattnet när flaskorna fylldes kan det inte öka under tiden vattnet har lagrats.

Kontaktpersoner
Emma Ziemann, sommelier Vinsinnigt: emma@vinsinnigt.se, 070-782 35 46
Josefin Lundberg Abrahamsson, avdelningschef dricksvattenproduktion Kretslopp och vatten: josefin.lundberg.abrahamsson@kretsloppochvatten.goteborg.se, 072-205 10 08
Anette Hansen, laboratorieingenjör Kretslopp och vatten: anette.hansen@kretsloppochvatten.goteborg.se 072-701 4016
Louise Utter Otterdahl, kommunikatör Kretslopp och vatten: louise.utter.otterdahl@kretsloppochvatten.goteborg.se, 072-855 48 72

Bildtexter
Bild 1 och 2: Emma Ziemann provsmakar krisvatten.
Bild 3 och 4: Anette Hansen testar krisvatten i Kretslopp och vattens dricksvattenlaboratorium.
Bild 5: Josefin Lundberg Abrahamsson, avdelningschef dricksvattenproduktion Kretslopp och vatten.
Bild 6: Arkivbild på krisvatten.
Bild 7: Här står den krisvattenflaska som stått i ett köksskåp i ett år och som nu har testats.
Bild 8: Här ligger den krisvattenflaska som varit fryst i ett år och som nu har testats.
Fotobyline för alla bilder: Kretslopp och vatten