Får fisken plast? 2050 beräknas havet innehålla mer plast än fisk. Läs mer i tidningen Kretslopp.

Plast är fantastiskt: smidigt, hållbart och svårnedbrytbart. Men det är också dessa egenskaper som gör plastpåsar, plastflaskor, plastnät och annat till ett hot mot djurlivet. Vad vi inte vet är om de små partiklarna – mikroplasten – är ännu skadligare.

Nu veckan delas tidningen Kretslopp ut till alla göteborgare. Temat är mikroplast, men man kan även läsa om de nyöppnade Fixoteken, sjuka sjöar och Farligt avfall-bilarnas stopp i vår.

Vårens numer av tidningen Kretslopp handlar om ett högaktuellt ämne: Plast i havet. Förra året producerades över 300 miljoner ton plast i världen och av den plast som producerats sedan andra världskriget – 8 miljarder ton, eller ett ton per nu levande människa – finns det mesta kvar. Den har varken återvunnits eller förbränts. Och ungefär en tredjedel av plasten har hamnat i naturen och havet.

– Det finns forskarrapporter om plast i fågelmagar från 1960-talet. Men ändå har inte allmänhet och politiker vaknat förrän nu. Varför? Jo, vi har trott att havet är så stort att det inte spelar någon roll. Syns inte, finns inte, säger Bethanie Carney Almroth, miljöbiolog vid Göteborgs universitet som forskar på mikroplaster och kemikalier i havet.

Kretslopp innehåller även artiklar om Fixoteket som öppnar denna veckan – där kan man laga och reparera tillsammans med andra - om bil- och båttvätt och sjuka sjöar, om lyckad matavfallsinsamling och mycket mer. Och givetvis medföljer Farligt avfall-bilarnas vårschema och ändrade sophämtningsdagar.

www.goteborg.se/tidningenkretslopp

https://www.facebook.com/goteborgsstad/

https://www.facebook.com/Kretsloppochvatten/

www.goteborg.se/fixoteket

Presskontakt: Ulrika Naezer, kommunikatör och redaktör, Kretslopp och vatten