Två nya rapporter belyser kulturens och museernas samhällsnyttiga effekter

Idag framhåller allt fler aktörer, från OECD till folkhälsoforskare, de positiva samhällsekonomiska effekterna av kultur. Konst och kultur lyfts fram som nödvändiga för att skapa hållbara samhällen präglade av tillit, delaktighet och förmåga att möta förändring.

Nu släpper Göteborgs Stads kulturförvaltning två rapporter som utgör kunskapsöversikter av vad aktuell forskning säger om kulturens värde. Den första rapporten, Kulturens värde och sociala effekter, släpptes första gången 2020 och kommer nu i en uppdaterad version. Rapporten lyfter fram olika sätt att resonera kring vad kultur är och bidrar med i samhället.

Den andra rapporten, Att belägga museers värde, är ny och fördjupar sig i ett specifikt kulturområde: museiverksamheternas institutioner.

– Forskningen visar att det går att mäta kulturens värde och effekter. Oavsett vilka variabler och metoder man använder så går det att se att investeringar i kultur ger mångdubbel avkastning i samhällsvärde och faktiska besparingar i andra samhällssektorer, säger Klas Grinell, docent i idéhistoria, utvecklingsledare på kulturförvaltningen och författare till rapporterna.

Bland kulturens effekter finns hälsovinster som ökat välbefinnande och upplevd livskvalitet, men också ökad öppenhet och tillit till samhällets institutioner, där museerna ligger i topp näst efter sjukvården när det gäller allmänhetens förtroende.

– De investeringar som nu görs i Göteborgs Stad i form av till exempel en om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum bör värderas som de viktiga bidrag till stadens identitet och välbefinnande som de är. Museisektorn kan kosta på sig att vara tydligare och självsäkrare i vilket samhällsvärde verksamheterna skapar, säger Britta Söderqvist, avdelningschef på Göteborgs museer och konsthall, kulturförvaltningen.

– Rapporterna är ett viktigt stöd i kulturförvaltningens arbete med att lyfta fram kulturens värde när staden växer och utvecklas. Att möta de samhällsförändringar vi står inför är ett gemensamt arbete där konst och kultur har mycket att bidra med, säger Anna Rosengren, direktör för kulturförvaltningen.

Rapporterna finns att ladda ner på goteborg.se eller här i pressrummet och vänder sig främst till kulturinstitutioner och kulturaktörer, som ett verktyg för att prata om kulturens värde och effekter.

I rapporterna lyfts exempel på forskning som visar att:

• Det finns tydliga sociala och ekonomiska effekter av kultur som uppstår över lång tid. Kulturens samhällsvärde är högst när den är fri och öppet utforskande.
• Många av kulturens effekter sker hos enskilda människor, genom att berika människors liv, kreativitet, tankevärldar och föreställningsförmåga. Att delta i kultur samvarierar med bättre upplevd hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
• Ett rikt kulturliv får stora ekonomiska effekter. Exempel från Danmark visar att kulturanslagen ger minst dubbel avkastning redan i ren ekonomi.
• Kultur och kreativa näringar bidrar med kreativitet och innovationskraft till andra branscher och sektorer.
• När människor avgör var de vill bo spelar tillgång till kultur en väsentlig roll.
• Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter är mer benägna att engagera sig för samhället och hamnar i en något lägre grad i kriminalitet, arbetslöshet och annat som innebär stora kostnader för samhället.
• Kulturinstitutioner och museer har hög tillit bland befolkningen och kan stärka tilltron till samhällets institutioner genom att erbjuda inbjudande mötesplatser som är baserade på frivilligt deltagande.

Kontaktperson

Klas Grinell, docent i idéhistoria och utvecklingsledare på kulturförvaltningen
E-post: klas.grinell@kultur.goteborg.se
Telefon: 0736 20 88 25