​Projekt Älvstaden ska ha exploateringsekonomin i balans

Hur ser det ut med ekonomin för Älvstaden, och hur kan den bli i balans? De frågorna har fastighetskontoret haft till uppgift att ge svar på. Vid fastighetsnämndens möte 19 oktober presenterades en rapport.

Kostnaderna och intäkterna i Älvstadens olika projekt på båda sidor om älven har under senare år varit omdiskuterade på grund av osäkerheter eller att kostnaderna anses kunna bli alltför höga.

Vid bebyggelse, exploatering, finns det alltid med kostnader av varierande grad. Det handlar exempelvis om att anlägga allmänplats: vägar, gator, parker och torg. Att tillföra ny bebyggelse på båda sidor om älven innebär dessutom kostnader eftersom det krävs speciella insatser för att bland annat göra klimatanpassningar och förebygga översvämningar.

Uppdrag från kommunstyrelsen

På intäktssidan, försäljningen av markområdet, finns det också flera faktorer att ta hänsyn till. Dels avgörs intäkterna av vad som ska byggas, om det är bostäder (hyresrätter eller bostadsrätter), kontor eller lokaler, dels hur mycket som kan byggas på marken.

Fastighetsnämnden och fastighetskontoret har sedan flera år tillbaka ansvaret för exploateringsekonomin i staden. I maj gav kommunstyrelsen ett uppdrag till fastighetsnämnden att ta fram en ekonomisk åtgärdsplan för Älvstaden som då hade ett uppskattat underskott på cirka 2 miljarder kronor. Åtgärdsplanen omfattar Älvstadens sju delområden: Centralen, Backaplan, Frihamnen, Lindholmen, Södra Älvstranden med Masthuggskajen och Skeppsbron, samt Gullbergsvass och Ringön.

Fastighetskontoret har tillsatt en arbetsgrupp för att samla in och analysera bland annat de ekonomiska underlagen för de sju delområdena. Uppdraget har pågått under cirka tolv veckor.

Olika åtgärder

Målet med åtgärdsplanen för Älvstaden är att ha en exploateringsekonomi i balans, det vill säga det ska gå plus minus noll.

I det tjänsteutlåtande som presenterades för fastighetsnämnden fanns det med olika alternativ på åtgärder för att uppnå en exploateringsekonomi i balans. Fastighetskontorets bedömning är att det i första hand är tre områden, Skeppsbron, Frihamnen och Backaplan, där det behövs nya beslut för att förbättra Älvstadens exploateringsekonomi. Här är några exempel:

• För Skeppsbron rekommenderas att en ny detaljplan tas fram med tydligt fokus på en ekonomi i balans.
• I Frihamnen föreslås fördelningen 60 procent bostadsrätter och 40 procent hyresrätter då mark för bostadsrätter har ett högre marknadsvärde. I tidigare planering har funnits en 50-procentig fördelning. Vidare anser fastighetskontoret att exploateringen i nuläget ska begränsas till områdets inre delar, det vill säga en del av området.
• Vad gäller Backaplan är rekommendationen att ta ett aktivt ställningstagande för att säga upp tomträttsavtalen för tomträtter Väster om Kvillebäcken. Detta för att kunna använda marken bland annat för kommunal service (exempelvis förskola, skola, idrott, äldreboende).      

På fastighetsnämnden den 19 oktober rapporterade fastighetskontoret resultatet av uppdraget genom ett tjänsteutlåtande. Fastighetsnämnden beslutade att godkänna rapporteringen av uppdraget och nu går ärendet vidare till kommunstyrelsen för beslut. I övrigt tog fastighetsnämnden inte ställning till de åtgärdsalternativ som presenterades i tjänsteutlåtandet.

För mer information: Martin Öbo, fastighetsdirektör

e-post: martin.obo@fastighet.goteborg.se

Tfn: 031-368 11 29

Mobil: 070-761 14 04