Två centrala hus kan komma att säljas

Göteborgs stad kan komma att sälja två välkända hus i centrum. 160 nya bostäder byggs i Bergsjön.

Färjenäs färjeläge rustas upp. 17,6 miljoner för ökad tillgänglighet. Så kan livsmedelsproduktionen öka i Göteborg. Det var några av ärendena som behandlades vid fastighetsnämndens möte 8 februari.

Två välkända hus i city kan komma att säljas

Två centrala byggnader, som ägs av Göteborgs stad, kan komma att gå ut till försäljning. Det är huset som Stadsmissionen hyr på Drottninggatan 33 och Medicinhistoriska muséet på Östra Hamngatan 11. Frågan behandlades på fastighetsnämndens möte 8 februari och har skickats vidare till kommunfullmäktige.

Ärendet har sitt ursprung i stadens budget för 2020 där fastighetsnämnden fick i uppdrag att föreslå mark, fastigheter och övriga tillgångar som kan säljas, om de inte bedöms vara strategiskt viktiga.

Fastighetskontoret har föreslagit två fastigheter för försäljning, att prövas av kommunfullmäktige.

De två centrala fastigheterna beräknas av fastighetskontoret vid försäljning kunna inbringa mellan 90 och 200 miljoner kronor. Det stora spannet beror på att de i dagsläget bedöms vara svåra att värdera. Deras värde avgörs av framtida användning.

Medicinhistoriska muséet på Östra Hamngatan ligger mitt emot Nordstans shoppingcenter och är
en donation till Sahlgrenska sjukhuset men det övergick i stadens ägo när landstinget separerades och bildade Västra Götalandsregionen 1999. Enligt villkor i donationen ska Sahlgrenska fortsatt vara hyresgäst och tillgodogöra sig avkastningen. Det behövs en juridisk utredning för att klargöra om fastigheten är möjlig att avyttra med hänsyn till villkoren i donationen. En ändring eller upphävande av villkoren kan behövas, men först får kommunfullmäktige ta ställning till eventuell utredning.

Huset på Drottninggatan 33 bedöms ha ett värde som klart överstiger 30 miljoner kronor, vilket är gränsen för vad fastighetsnämnden kan avyttra i fast egendom. Över den nivån krävs godkännande från fullmäktige.

Tjänsteutlåtandet innehåller även förslag som gäller fastigheter upplåtna med tomträtt, det kan vara föreningslokaler, muséer, industriell verksamhet, hotell och vårdinrättningar.

I Göteborgs stads ägo finns cirka 600 fastigheter upplåtna med tomträtt för annat ändamål än bostäder. Översiktligt och försiktigt bedöms de ha ett marknadsvärde om 3,3 miljarder kronor. De inbringar idag sammantaget drygt 100 miljoner kronor årligen i tomträttsavgälder.

Fastighetskontoret föreslår att sådana fastigheter kan friköpas till marknadspris om inte särskilda skäl talar emot, exempelvis att stadsutveckling hindras.

När det gäller fastigheter med restriktioner, exempelvis naturreservat eller strandskydd, som innebär att stadsutveckling inte är möjlig under överskådlig tid föreslår fastighetskontoret att försäljning ska vara tillåten. Kontoret konstaterar samtidigt att marknadens intresse är svårbedömt. Sannolikheten för stora avyttringar bedöms som liten.

För mer information:

Nina Skoger, projektledare, strategisk avdelning

e-post: nina.skoger@fastighet.goteborg.se

Telefon: 031-368 11 77

Nya bostadsrätter och småhus i Bergsjön

160 nya bostäder, därav 22 småhus kan byggas vid Stjärnbildsgatan i Bergsjön. Målet är att fler ska få möjlighet att äga sitt eget boende i Bergsjön. Det var innehållet i ett beslut om markanvisning vid fastighetsnämndens möte 8 februari.

Det aktuella området ligger vid Plutovägen/Stjärnbildsgatan, cirka 400–500 meter nordväst om Bergsjöns centrum och består av delvis kuperad naturmark, merparten är trädbevuxen. Topografin är byggtekniskt utmanande. Enligt fastighetskontoret förutsätts exploateringen genomföras med låg produktionskostnad och någon form av konceptuellt byggande, som ofta innehåller standardiserade billiga byggmetoder.

Fastighetskontoret kommer att annonsera ut den aktuella markanvisningen, och inkomna ansökningar utvärderas i enlighet med Göteborgs stads markanvisningspolicy.

Vid ansökan om markanvisning skall intressenterna bland annat redovisa hur deras förslag svarar mot de politiska uppdragen att prioritera fler koncepthus och att använda produktionskostnad som kriterium vid markanvisning i särskilda fall. Målet med bedömningskriterierna är att möjliggöra för bostadsrätter på denna plats och därmed skapa möjlighet för fler att äga sig sitt eget boende i Bergsjön.

För att komma ifråga för markanvisningen ska sökande, förutom att ha god kreditvärdighet, även ha genomfört minst ett projekt med bostadsrätter och småhus. Dessutom ställs krav på att husen verkligen byggs, detta för att säkerställa att aktör inte agerar mellanhand och säljer fastigheterna utan bebyggelse.

För mer information:

Richard Nayar, affärsutvecklare, Strategisk avdelning

e-post: richard.nayar@fastighet.goteborg.se

telefon: 031-368 13 46

Färjeläget rustas upp för framtida evenemang

Färjeläget vid Färjenäs ska rustas upp så att det kan vara angöringsplats för båttrafik vid bland annat arrangemang i Färjenäsparken. Det beslutade fastighetsnämnden vid sitt möte 8 februari.

För drygt två år sedan initierade fastighetskontoret en utredning för att ge förslag på åtgärder för det mycket förfallna färjeläget som stått oanvänt i 54 år. Färjeläget på Hisingssidan anses vara en viktig del av Göteborgs stadshistoria. Färjeläget har inget formellt skydd i gällande plan, men det betraktas som ett kulturhistoriskt värdefullt byggnadsverk och ska hanteras varsamt.

I utredningen har man tittat på fyra olika alternativ, ett rivningsalternativ och tre alternativ till återuppbyggnad i olika utförande.

Att riva kajen beräknas kosta cirka 1,9 miljoner kronor.

Efter att Västtrafik meddelat att företaget idag inte har något intresse att trafikera kajen har fastighetskontoret föreslagit alternativet att göra en återuppbyggnad för sällantrafik, en evenemangskaj som är anpassningsbar.

Färjenäsparken ska utvecklas till en stadspark för evenemang och rekreation. Det sker i två etapper.

Första etappen gäller den stora gräsytan intill älven. Den ska stå klar under sommaren 2021, och omfattar cirka 30 000 kvadratmeter, vilket kan jämföras med Slottsskogens stora gräsmatta som är 27 000 kvadratmeter. Området lämpar sig därmed för evenemang med 15 000 till 25 000 personer.

I etapp två ska Park- och naturförvaltningen se över gestaltningen av strandpromenaden som sträcker sig hela vägen fram till kajen.

Återuppbyggnaden av Färjenäskajen beräknas kosta 5 miljoner kronor.

Fastighetskontoret ska tillsammans med Kulturförvaltningen se över hur befintlig kulturverksamhet på Färjenäs kan värnas och utvecklas i området.

För mer information:

Annelie Silvander, chef avdelningen Utveckling mark och byggnader

e-post: annelie.silvander@fastighet.goteborg.se

031-368 13 20

Så kan livsmedelsproduktionen öka i Göteborg

Göteborg är storägare av jordbruksmark. På sikt är det viktigt att den i ökad grad används till kommersiell livsmedelsproduktion. Att kooperativ och mindre företag kan odla och testa sina affärsidéer. Det här framgår av en rapport, från fastighetskontoret, som godkändes vid fastighetsnämndens möte 8 februari.

Bakgrunden till rapporten är ett uppdrag från kommunfullmäktige att inventera kommunala mark som lämpar sig för odling samt även redovisa befintliga arrendeavtal och vad som kan göras för att underlätta för lokala lantbrukare.

Göteborg och Malmö är de kommuner i Sverige som äger mest jordbruksmark, vardera har de cirka 3 000 hektar.

I Göteborg är det fördelat på cirka 240 jordbruksarrenden, tre fjärdedelar åkermark och en fjärdedel betesmark. Cirka 150 arrendatorer bedriver någon form av matproduktion; mjölk-, kött-, grönsaksproduktion.

Cirka en tredjedel av upplåtelserna, 72 stycken, avser hästgårdar, allt från större ridskolor till upplåtelser som enskilda familjer har med ett par hästar för privatbruk.

Fastighetskontorets bedömning är att stadens innehav av jordbruksmark motsvarar vad marknaden efterfrågar. Kontorets strategi är därför att långsiktigt konvertera befintliga arrendeställen, som idag nyttjas för annat, exempelvis mindre hästgårdar, till ett antal mindre enheter för livsmedelsproduktion. Kontorets slutsats är att större lantbruk inte efterfrågas men däremot så kallade storodlingar för kommersiell livsmedelsproduktion. De kan omfatta ett par tusen kvadratmeter per enhet.

Fastighetskontoret upplåter mark till ett antal så kallade storodlingar där det finns ca 30 arrendatorer som odlar. Dessa anläggningar är relativt billiga att anlägga och kräver inte omfattande investeringar jämfört med stora lantbruksenheter. Kontorets förhoppning är att en del av dessa ”storodlare” kommer att bli lantbrukare på någon av de befintliga arrendegårdar som blir lediga.

Efter att rapporten godkänts av fastighetsnämnden sänds den nu vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

För mer information:

Elsa Alejandra Ogalde Ramirez, Jordbruksförvaltare, avdelningen Utveckling mark och byggnader

elsa.ogalde@fastighet.goteborg.se

031-368 12 17

17,6 miljoner till ökad tillgänglighet

Ett slätt gångstråk runt Gustaf Adolfs torg. Mera tillgängliga lekplatser och trappor. Det är några av insatserna som ska göras för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) i staden. Vid sitt möte 8 februari godkände fastighetsnämnden fördelningen av 17,6 miljoner kronor för olika åtgärder som rör allmän plats.

Inför 2021 anslog kommunfullmäktige 20 miljoner kronor för undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder och fastighetskontoret har på fastighetsnämndens uppdrag utarbetat ett förslag på hur pengarna ska användas.

Boverkets ger följande exempel på vad enkelt avhjälpta hinder kan vara; mindre nivåskillnader, höga trösklar, tunga dörrar, dålig belysning, dålig ljudmiljö, bristande kontrastmarkeringar, bristande skyltning, avsaknad av ledstänger och bristande utformning av balansstöd.

Staden har som fastighetsägare ansvaret att undanröja enkelt avhjälpta hinder i stadens

publika lokaler och på allmän platsmark. Sedan början av 2000-talet bedrivs i staden ett

arbete att inventera publika lokaler och delar av den allmänna platsmarken för att identifiera enkelt avhjälpta hinder, åtgärda dessa och informera allmänheten om tillgänglighetsnivån via tillgänglighetsdatabasen (TD).

De förvaltningar inom staden som förvaltar publika lokaler är lokalförvaltningen, idrotts- och föreningsförvaltningen och fastighetskontoret. Lokalförvaltningen förvaltar ungefär hälften av stadens publika lokaler och idrotts- och föreningsförvaltningen innehar mer än hundra olika sportanläggningar.

Av de publika lokaler som staden råder över är 94 procent i TD:n inventerade och 88 procent är åtgärdade, det vill säga EAH är undanröjda.

Stadens allmänna platsmark förvaltas av park- och naturförvaltningen och trafikkontoret och det är också dit som merparten av de anslagna pengarna går.

Park- och naturförvaltningen har sökt och beviljats 11, 8 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat användas till att åtgärda hinder som framkommit vid inventeringen av lekplatser. Även stadens trappor ska få bättre tillgänglighet. Dessutom tänker förvaltningen ta fram riktlinje för tillgänglighet i naturområde.

Trafikkontoret har sökt och fått 3, 7 miljoner kronor som bland annat ska användas till att öka tillgängligheten på Gustaf Adolfs torg genom ett gångstråk. Förvaltningen vill även utbilda projektledare och byggansvariga för tillgänglighet i gatumiljö.

Fastighetskontoret får ett anslag på 1,1 miljoner som bland annat ska användas till fortsatt inventering av publika lokaler samt vidareutveckling av den övergripande modell för hur staden ska arbeta med EAH.

Idrotts- och föreningsförvaltningen och stadsbyggnadskontoret får 0,5 miljoner var att använda till bland annat fortsatta inventeringar respektive att utveckliga metoder för framtida tillsynsarbete.

Kvarvarande medel, 2,4 miljoner kronor kommer att fördelas vid fastighetsnämndens möte i maj i år.

För mer information:

Marie Persson, tf chef Boendeavdelningen

marie.persson@fastighet.goteborg.se

031-368 11 24