Beslutat av Social resursnämnd 8 februari 2017

Här kan du läsa korta sammanfattningar av de frågor som behandlades på mötet.

ÅRSRAPPORT 2016

Förvaltningen har skrivit en årsrapport för 2016. Årsrapporten beskriver det ekonomiska läget, utvecklingen inom personalområdet, uppföljningen av nämndens och kommunfullmäktiges mål samt nämndens uppdrag per verksamhetsområde.

Förvaltningen har klarat sina uppdrag trots stora påfrestningar
Efter en snabb expansion inom integrationsområdet tvingades förvaltningen ställa om till att minska och omstrukturera boendeplatserna för ensamkommande unga. Påfrestningarna har varit stora och omställningen pågår fortfarande. Granskningar av hur förvaltningen hanterade flyktingkrisen har visat att misstag begåtts. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många av besluten fattades under mycket svåra förutsättningar. Förvaltningen arbetar nu intensivt för att minimera de ekonomiska riskerna som kostnaderna för flyktingmottagandet har medfört.

Förändringar i lagstiftningen leder till att ensamkommande får avvisningsbeslut och att personalens fokus flyttas från integration till andra utmaningar i verksamheten.

Förvaltningen har, förutom arbetet med att ordna boende och omsorg för ensamkommande barn, bidragit till att staden kunnat ta emot och ordna bostäder för 880 vuxna och barn utifrån Bosättningslagstiftningen.

Fler får egen bostad och arbete
Samtidigt som vi hanterat flyktingsituationen har vi drivit och utvecklat förvaltningens alla övriga verksamheter. Några exempel:

• Vi har samorganiserat Göteborgs Stads sju korttidshem för barn och unga med särskilda behov. Hemmen drevs tidigare av stadsdelarna, men flyttades under 2016 över till Social resursförvaltning.

• Allt fler personer får egna eller kommunala kontrakt. Allt fler får också ett eget hem genom Bostad först. Modellen riktar sig till personer som varit hemlösa länge och har bott i många olika boenden utan att det blivit bra.

• Fler personer med psykisk funktionsnedsättning kommer ut i sysselsättning tack vare modellen IPS (Individual placement and support). Sammanlagt har 382 personer som stått långt från arbetsmarknaden kommit ut i sysselsättning under de fyra senaste åren.

• Barnperspektivet får allt större genomslag i våra verksamheter. Det gäller särskilt inom verksamhetsområdet stöd till familjer och individer, där verksamheterna sammanlagt träffat 2 100 barn och unga upp till 18 år samt vuxna till 2 800 berörda barn.

• I rollen som processägare för Jämlikt Göteborg ser vi en ökad samsyn kring social hållbarhet i staden. Vi ser också konkreta exempel av arbetet inom alla fokusområden. Bland annat familjecentraler, Staden där vi läser för våra barn, ökad skolnärvaro, Riktigt viktiga jobb, pilotprojektet Hela Hammarkullen, idésluss mellan offentlig, privat och idéburen verksamhet för arbete och integration.

Brukarens röst är starkare
Våra verksamheter utgår i allt högre utsträckning från vad kunderna och brukarna efterfrågar. Det leder till att brukarna är mer delaktiga, vilket är positivt för hur vi utför våra insatser.
Ökad samverkan i staden
Förvaltningen och stadsdelarna samverkar allt mer till exempel när vi tar fram handlingsplaner. Det leder till ökad likabehandling och kvalitet. Det stärker också samarbetet mellan oss. Idag finns en helt annan öppenhet mellan stadens verksamheter än tidigare. Samtidigt finns det också utmaningar att praktiskt omsätta det vi planerar tillsammans.

Personalökningar följdes av minskningar
Antalet tillsvidareanställda ökade med 20 procent under 2016. Det beror främst på att förvaltningen tog över korttidshemmen från stadsdelarna. Även inom integrationsområdet och stödfunktionerna ökade antalet anställda. Under andra halvåret började vi anpassa verksamheten inom integrationsområdet utifrån de förändrade förutsättningarna och började då bland annat minska på personalen.

Ekonomiska utmaningar inför 2017
Förvaltningen fortsätter att växa och omsättningen ökade med 652 273 tkr jämfört med 2015. Resultatet uppgick till 6,3 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror bland annat på att Center mot hemlöshet inte startat och att nämndbidrag reserverats för att täcka underskott inom Socialjouren och Familjerätten.

Förvaltningen står 2017 inför fler utmaningar. Omställningen och anpassningar inom integrationsområdet innebär stora ekonomiska påfrestningar. Det finns också en osäkerhet kring hur mycket ersättning förvaltningen får från Migrationsverket för flyktingmottagandet för åren 2015 och 2016.

Social resursnämnd godkände förvaltningens årsrapport för 2016, fastställde årets resultat till 6 321 000 kronor, det utgående egna kapitalet till 41 321 000 kronor och balansomslutningen till 1 871 599 000 kronor.
Social resursförvaltnings arbete riktat till EU-medborgare 2016

Förvaltningen har skrivit en årsrapport om arbetet riktat till EU-medborgare under 2016.

Förvaltningen har fortsatt att arbeta med de områden som, enligt ett tjänsteutlåtande från Stadsledningskontoret, bör samordnas i staden.

Bland annat har förvaltningen utvecklat arbetet med den idéburna sektorn och samordnat stadens EU-ansökningar ur ESF-fonden FEAD. Förvaltningen har också utökat samarbetet med andra myndigheter samt fortsatt att utveckla samarbetet med andra städer i Sverige och Europa. Bland annat har förvaltningen tagit initiativ till ett nätverk mellan GR-kommunerna och Varberg och Borås.

Förvaltningen har tillsammans med GR arbetat fram en plan som ska ge vägledning och stöd till kommunerna kring insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Planen antogs i kommunfullmäktige i februari 2016.

Social resursförvaltning har under året även spridit kunskap om stadens arbete och om målgruppen, bland annat genom utbildningsdagar för anställda i staden och i samband med konferenser om utsatta EU-medborgare i Sverige och internationellt.

Förvaltningen driver också två EU-finansierade projekt, Bättre Hälsa och Welcome policies, samt har ett offentligt idéburet partnerskap (IOP) för målgruppen. I partnerskapet ingår Bräcke Diakoni, Göteborgs Räddningsmission, Frälsningsarmen och Göteborgs kyrkliga Stadsmission.

Redovisning till länsstyrelsen av verksamheten Personligt ombud för 2016 och ansökan om statsbidrag för Personligt ombud för 2017

Personligt ombud är ett stöd i vardagen för personer med omfattande och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Det personliga ombudet kan till exempel följa med till läkaren eller vara ett stöd vid kontakter med olika myndigheter. Verksamheten utförs av Bräcke Diakoni på uppdrag av Göteborgs Stad.

Social resursnämnd godkände redovisningen av tjänsten Personligt ombud för 2016. Nämnden beslutade också att ansöka om statsbidrag för verksamheten för 2017.

Viktiga utvecklingsområden för social hållbarhet
Social resursnämnd är processägare för 2017 års budgetmål Göteborg ska vara en jämlik stad. Arbetet bedrivs under rubriken ”Jämlikt Göteborg – Hela staden socialt hållbar”.

Arbetet för att nå målet är uppbyggt kring fem områden, fyra fokusområden samt ett område som handlar om strukturella och övergripande förutsättningar. De fem fokusledarna har nu tagit fram ett antal viktiga utvecklingsområden för ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Göteborg. Det handlar bland annat om att utveckla det familjecentrerade arbetssättet inom förskolan, fortsätta satsningen på familjecentraler i varje stadsdel och insatser för att öka delaktighet och deltagande i yrkeslivet.

Social resursnämnd beslutade att anteckna informationen till protokollet och att skicka tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för kännedom.

Inriktning för programarbete Jämlikt Göteborg
Förvaltningen har gjort ett förslag på hur vi ska ta fram ta fram ett långsiktigt program för Jämlikt Göteborg. Jämlikt Göteborg är Göteborgs Stads arbete med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Ett program är ett strategiskt styrande dokument som slår fast vad politikerna vill uppnå inom ett visst område under en tidssatt period.

Förvaltningen skriver bland annat att arbetet med programmet för Jämlikt Göteborg ska ske i bred samverkan. Det ska särskilt ta hänsyn till barnens villkor. Programmet ska innehålla övergripande mål och strategier för arbetet med ett jämlikt Göteborg. Det bör ha ett tjugoårigt perspektiv, men revideras vart fjärde år. Perspektiv som ska ligga till grund för programmet är social hållbarhet, jämlikhet, folkhälsa, delaktighet och inflytande samt mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet.

Social resursnämnd beslutade att godkänna tjänsteutlåtandet som grund för arbetet med ett program för Jämlikt Göteborg.

Ny arkivlokal på Gårdavägen 2
Förvaltningen vill bygga om ett förråd på Gårdavägen 2 till ett arkiv som uppfyller Riksarkivets föreskrifter. Bevarande av allmänna handlingar är ett lagstadgat krav och myndigheters arkiv är del av det nationella kulturarvet. Ombyggnationen beräknas kosta 91 400 kr per kvartal i fem år.

Social resursnämnd beslutade att godkänna kostnaderna och att skicka tjänsteutlåtandet till Lokalsekretariatet.

Delegationsordning 2017
Varje år fastställer nämnden delegationsordningen. I den framgår vilka beslut som nämnden har delegerat.

Social resursnämnd beslutade att fastställa delegationsordningen för 2017.

Sammanställning av inkomna domar 2016
Rapporten sammanfattar inkomna domar från förvaltningens myndighetsutövande verksamheter. Av rapporten framgår bland annat att 16 beslut om serveringstillstånd avgjordes i domstol under 2016. Samtliga domslut har fallit ut i enlighet med nämndens beslut.

Rapporten tar också upp domar som rör Etableringsenheten, Familjerättsbyrån, Flyktingadministration och tillhörighetsutredningar på Socialjouren.

Social resursnämnd beslutade att anteckna rapporten till protokollet.

Redogörelse för uppdrag och projektmedel 2016
I rapporten beskriver förvaltningen hur vi arbetat med våra uppdrag under 2016. Det handlar om uppdrag som nämnden gett till förvaltningsdirektören, men också om uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

I rapporten finns också information om beviljade och avslagna medel efter projektansökningar.

Social resursnämnd beslutade att anteckna redogörelsen för uppdrag och projektmedel 2016 till protokollet.

Rapport om utredningar enligt lex Sarah under 2016
Lex Sarah innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.

Varje år sammanfattar förvaltningen i en rapport de utredningar enligt lex Sarah som genomförts under föregående år.

Under 2016 har 15 utredningar enligt lex Sarah hanterats i Social resursförvaltning. Fyra av utredningarna har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Fyra utredningar har också genomförts i de entreprenadverksamheter för ensamkommande barn som Social resursnämnd är huvudman för. Social resursnämnd har anmält en av utredningarna till IVO.

Social resursnämnd beslutade att anteckna rapporten till protokollet.

För mer information kontakta:

Ulla-Carin Moberg, kommunikationschef och chef för Verksamhetsstöd i Social resursförvaltning
Telefon: 031-367 90 04

Michael Ivarson, förvaltningsdirektör i Social resursförvaltning
Telefon: 031-367 90 06

Marina Johansson, ordförande i Social resursnämnd
Telefon: 0730-30 07 63